Den 18 Juni 2008 var dagen som Sverige upphörde att vara en demokrati i ordets sanna bemärkelse. Då gav regeringen sig själva rätten att läsa allas e-post, kontrollera vilka sidor som besökts, titta vad vi handlar i kundkorgar, ge sig in i privata diskussioner och chattar, alltså ge sig in och bevaka.
I förslaget finns visserligen vissa bromsmekanismer men utan demokratisk insyn blir de bara patetiska slag i luften. Ingen kommer att veta vilka övertramp som egenligen sker.
Den 18:e Juni var dagen jag personligen reste mig ur soffan! Jag gick till Riksdagshuset i red desperation för jag hade hört att en demonstration, mer eller mindre spontan skulle gå av stapeln. Inte kunde jag ana vad som skulle hända.
När protesterna pågick som bäst tryckte någon en megafon i handen på mig och utan att jag visste riktigt vad som händ stod jag på trappan och uttrykte min åsikt. Som Svensk, som medborgare och som människa. Dagen efter skapade jag den här bloggen.
Det här är inte det sista ni hört från mig! Det är ett löfte!
PS. Bilden är snappad från Aftonbladet där jag vrålar i megafonen. kolla själv ett rätt ok inslag: http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article2714744.ab

Haha, helt fantastiskt! Trodde du var nån erfaren gammal Piratpartist sen valrörelsen 2006 när jag såg dig hålla en jäkla låda på demonstrationen i onsdags!
Såg dig ikväll igen på Svart Måndag, vilken talare du är 🙂 Fortsätt kämpa, jag kommer vara där!